Drömfabriken – bildförteckning

När Filmstaden byggdes 1919 bildades också AB Svensk Filmindustri. Bara i namnet fanns en förhoppning om att göra filmen till just en industri. En fabrik för sagor, fantasier och drömmar. Under de svåra åren på 1930- och 40-talet var behovet att fly in i filmens värld större än någonsin. Vi har grävt i vårt arkiv och valt ut fotografier och bilder till en utställning. Här tillåts vi inte bara att drömma oss bort till en annan tid, utan också försöka förstå den utifrån vår egen.

Utställningen är gjord av Stiftelsen Filmstadens Kultur i april 2026 med särskilt tack till SF Studios.

Läs gärna Mikaela Kindbloms essä ”Vad är en drömfabrik?” här.

Bildförteckning

Entré:

  • 1. Ritning över Filmstaden. Troligen sent 1920-tal. Konstnär: Marc Hentzel (1896-1952).
  • 2. Nils Poppe och Annalisa Ericson i Greven från gränden (Lars-Eric Kjellgren, 1949).

Röda rummet:

  • 3. Filmaffisch: Säg det i toner (Edvin Adolphson, Julius Jaenzon, 1929). En stor publiksuccé och ofta kallad den första svenska ljudfilmen. Trots epitetet var det en helt vanlig stumfilm, med ett fåtal musikscener förstärkta i biografen med så kallat ”skivljud”, dvs. ljud från en stenkaka av större modell som spelades i synk med bilderna.
  • 4. Ingmar Bergman (tre foton) under tillkomsten av Djävulens öga (1960). Med klipparen Oscar Rosander, vid portalen samt utanför Lilla ateljén.
  • 5. Filmaffisch: Landstormens lilla Lotta (Weyler Hildebrand, 1939). Stor publikframgång som premiärvisades den 2 oktober 1939 på biograf Palladium i Stockholm. En av de så kallade ”beredskapskomedierna” som filmstudiorna öste ur sig under ett antal på 1930- och 40-talen.

Kaféet:

  • 6. Skådespelaren Harriet Andersson (1932-). Känd från filmer som Sommaren med Monika, Gycklarnas afton, Flottans överman, Såsom i en spegel, Siska och Viskningar och rop.
  • 7. Skådespelaren Sven Lindberg (1918-2006). Känd från filmer som Resan till dej, I dur och skur, Det svänger på slottet, Glädjekällan och Höst i paradiset.
  • 8. Skådespelaren Anne-Marie Gyllenspetz (1932-99). Filmdebuterade i Ingen mans kvinna 1953, fick elevkontrakt vid SF och gjorde ett trettiotal filmroller, däribland i Gula divisionen, Stampen, Prästen i Uddarbo, Lejon på stan och Kärlek 65.
  • 9. Skådespelaren Max von Sydow (1929-2020). Känd från filmer som Det sjunde inseglet, Jungfrukällan, Utvandrarna/Nybyggarna, Exorcisten, Tre dagar för Condor, Blixt Gordon och Shutter Island. Oscarsnominerades för sina roller i Pelle Erövraren och Extremt högt och otroligt nära.
  • 10. Skådespelaren, manusförfattaren och regissören Hasse Ekman (1915-2004). Son till Gösta Ekman d.ä. och far till Gösta Ekman d.y. Han regisserade 40 filmer mellan 1940 och 1964, däribland Första divisionen, Fram för lilla Märta, Flicka och hyacinter, Ratataa, Sjunde himlen och Fröken Chic.

Stora rummet:

  • 11. Ingmar Bergman under inspelningen av Djävulens öga (1960). Första bilden: Bergman i Filmstadens ateljé. I förgrunden syns Victor Sjöströms registol. Sjöström gick bort samma år som filmen spelades in. Andra bilden: Ingmar Bergman i backen på väg mot restaurang Backstugan tillsammans med sin dåvarande fru Käbi Laberetei (mitten) och sin blivande fru Ingrid von Rosen.
  • 12. Tre bilder på Filmstaden. Portalen omkring 1940, administrationshuset nyligen färdigställt och foto från byggnationen (båda 1919).
  • 13. Modell av pansarkryssaren Gotland som landstiger i Casablancas hamn i Kadettkamrater (Weyler Hildebrand, 1939). Miniatyrer, modeller och allsköns trickfilmningar gjordes också i Filmstaden. Filmen fick bra kritik. Robin Hood skrev i Stockholms-Tidningen: ”Scenerna från undervattensbåtar och slagskepp, minutläggningar, torpederingar, dimbildningar och luftvärnsövningar äro ytterst intressanta för vem som helst. Där illustreras – tydligare och bättre än förekommit i film tidigare – vad vi dagligen läsa om i tidningarna och lyssna till i radio.”
  • 14. För att få regn på film krävdes det ibland att Solnas brandförsvar fick rycka in. Ibland räckte det inte bara med vanligt vatten – filmen var inte snabb nog att registrera det – utan man fick blanda det med något vitt för att det skulle se ut som regn på film.
  • 15. Greta Garbo och Lars Hansson under inspelningen av Gösta Berlings saga (Mauritz Stiller, 1924). Vid kameran: regissör Stiller och fotografen Julius Jaenzon.
  • 16. Förtextsekvens ur Galgmannen: en midvintersaga (Gustaf Molander, 1945), designade av Alva Lundin (1889-1972). Lundin har kallats ”nestorn bland svenska filmkalligrafer” och hon arbetade med i stort sett alla verksamma regissörer under studioerans storhetstid. Hon var verksam mellan 1919 och 1960.
  • 17. Stolpaffisch från 1970-talet för nylansering av Klart till Drabbning (Edvin Adolphson, 1937) med Thor Modéen, Åke Söderblom och Sickan Carlsson i huvudrollerna.
  • 18. Sickan Carlsson och Elof Ahrle i Flickan från fönstret mitt emot (Nils Jerring, 1942). Regissör Jerring syns i vit overall mitt i bild. Under kameran iklädd slips syns fotografen Martin Bodin. Mannen med kavaj och pärm under armen är regiassistenten Allan Ekelund, sedermera trogen produktionsledare åt Ingmar Bergman och produktionschef på SF.
  • 19. Nils Poppe och Inga Landgré i Pengar – en tragikomisk saga (Nils Poppe, 1946).