Historia

Klassisk mark

I början av förra sekelskiftet låg här en strutsfarm. Tomten var 58 000 kvadratmeter – en yta motsvarande 10 fotbollsplaner. Man satsade på plymproduktion men verksamheten gick inte särskilt bra och 1912 gick den i konkurs.

Historien om Filmstaden startar med Svenska Bio. Med Charles Magnusson i spetsen hade man i början av 1900-talet lyckats knyta ett stort antal människor från utlandet med kunskaper om film till Sverige.

År 1911 gick flyttlasset från Kristianstad till en nybyggd ateljé på Lidingö. Det utvecklade sig snart till en unik och vital filmskola. 1912 engagerades Mauritz Stiller och Victor Sjöström som regissörer. Julius Jaenzon fanns redan anlitad som fotograf.

Svensk film fick en stor marknad under första världskriget när de europeiska filmverkstäderna var starkt reducerade. Från denna tid kom finansmannen Ivar Kreuger att bli engagerad i Svenska Bio.

Året 1917 är en viktig tidpunkt i svensk filmhistoria. Då hade Victor Sjöströms film Terje Vigen premiär. Den blev en stor internationell succé och inledningen till en epok då Sverige var världsledande inom filmen. Efter den expansion som följde var svensk film efterfrågad i hela världen. Svenska Bio behövde större och modernare produktionsanläggningar. Man behövde också möta konkurrensen från det nybildade filmbolaget Skandia, som byggt en ny inspelningsateljé i Stocksund för att rida på den våg av intresse för svensk film som Svenska Bio hade skapat. Man hittade den nedlagda strutsfarmen i Råsunda och köpte den i februari 1919.

Arkitekten Ebbe Crone fick i uppdrag att rita en ny studioanläggning till området. Han hämtade inspiration från ateljéer i Tyskland vars speciella takkonstruktioner i stål Crone använde till Råsundas ateljéer. Byggnadsaktiebolaget Kreuger & Toll fick uppdraget att bygga Filmstaden.

När Filmstaden i Råsunda fortfarande bara var halvbyggd, bildades i december 1919, på Ivar Kreugers inrådan, AB Svensk Filmindustri genom en fusion mellan Svenska Bio och Skandia i Stocksund. Båda hade nyligen gjort stora investeringar och råkat i penningknipa när den stora publiken efter första världskriget helst ville se den lättsamma underhållningsfilmen från Hollywood.

Redan innan Filmstaden var helt färdigbyggd, startade inspelningen av Victor Sjöströms Körkarlen. Filmen var baserad på en berättelse av Selma Lagerlöf. Exteriörer byggdes på området runt byggnaderna och inspelningen avslutades 1920 då ateljéerna var klara. Filmens avancerade trickfilmning med dubbelexponering var något nytt och stärkte den svenska filmkonstens ställning i världen.

Under våren 1920 invigdes Svensk Filmindustris ateljéer Filmstaden i Råsunda utanför Stockholm.

Talangfabrik

På Filmstaden arbetade en ung flicka som statist vid namn Greta Gustafsson. När Mauritz Stiller skulle spela in den nu berömda Gösta Berlings saga, som Selma Lagerlöf också stod för manuset till, så fick hon sin första stora roll. Sverige hörde under den här tiden till de ledande stumfilmsproducenterna. Regissörerna Mauritz Stiller och Victor Sjöström blev världsnamn och rekryterades båda till Hollywood. Med sig tog de det nya stjärnskottet Greta Gustafsson, som fick artistnamnet Garbo. När Stiller, Sjöström och Garbo for till Hollywood 1923 anses svensk films guldålder vara till ända.

Titta dom snackar

På 1930-talet slog talfilmen igenom och nu var det lättsam underhållning som gällde. Filmbranschen var i kris under slutet av 20-talet och en bit in på 30-talet. Svenskarna var arbetslösa, fattiga och hade inte möjlighet att gå på bio. När man väl gick så ville man se glada, upplyftande filmer. 1929 spelas den första svenska ljudfilmen in i Filmstaden, Säg det i toner med Elisabet Frisk och Håkan Westergren. Det världsrykte och nyskapande bildspråk den svenska filmen stått för på 20-talet  var ett minne blott.

Men det samtidigt nu Filmstaden verkligen gjorde skäl för sitt namn – det blev som ett litet samhälle. Här fanns restauranger, skrädderier, frisörer och till och med en smed. De s.k. pilsnerfilmerna spelades in i Filmstaden på löpande band. SF lade tonvikten på lättsamma komedier i eleganta nyrikemiljöer, med exempelvis Tutta Rolf, Sickan Carlsson, Nils Poppe, Thor Modéen och Anna-Lisa Ericson.

Det var också under 30-talet som Ingrid Bergman debuterade, Gustaf Molander och Åke Dahlqvist hade sin storhetsperiod och det var då Intermezzo spelades in, det var helt enkelt en tid som förtjänar att återupptäckas.

Ingrid Bergman debuterade i Munkbrogreven år 1934 och hennes genombrott kom i Intermezzo 1936 mot Gösta Ekman. Den filmen fick hon senare spela in igen i Hollywood, då mot Leslie Howard. Ingrid Bergman kom att bli en av världens största filmstjärnor och vann tre Oscar.

Det blev delvis andra tongångar på 1940-talet, det decennium då Ingmar Bergman debuterade, och utvecklade sig till något av en ny glansperiod för svensk film. Hasse Ekman, Gustaf Molander och Alf Sjöberg förnyade det filmiska berättandet och SF blev åter nyskapande i ett internationellt perspektiv.

Ingmar Bergman

Den största succén under 1940-talet var kanske filmen Hets från 1944. En uppgörelse med gymnasietiden i regi av Alf Sjöberg efter ett manus skrivet av en ung Ingmar Bergman. Tillsammans med fem andra ungdomar slet han som så kallad skrivslav på Svensk Filmindustri. Uppdraget gick ut på att bearbeta romaner och noveller till filmmanus.

Bergmans första film som regissör heter Kris  från 1945, och den har han i efterhand dömt ut som en totalkatastrof. Han betedde sig illa och fick sparken ifrån Filmstaden med order att aldrig sätta sin fot här igen. Men efter framgången med Musik i mörker var han välkommen tillbaka och gjorde den ena storfilmen efter den andra under 1950- och 1960-talen. Det internationella genombrottet kom med Sommaren med Monika och Sommarnattens leende. Senare fortsatte framgångarna med Smultronstället och Det sjunde inseglet.

Bergmans mångåriga samarbete med filmaren Sven Nykvist blev till många underbara filmer och närbilden och den effektiva ljussättningen blev Bergmans och Nykvists signum.

Andra regisssörer

Under 1940- och 1950-talen växer det fram bebyggelse kring Filmstaden och trafiken ökar. Stängslet som tidigare omgärdat området ersätts av en mur som ska stänga ute bilbuller och nyfikna besökare.

År 1954 spelas den första färgfilmen in i Råsunda. Gustaf Molander – som regisserat allra flest filmer i Filmstaden, över 50 stycken! – tar sig an Herr Arnes penningar med Ulla Jakobsson och Ulf Palme i rollerna.

Runt 400 filmer har totalt spelats in i Filmstaden. Nästan alla historiskt viktiga svenska regissörer och filmskådespelare har varit knutna till Filmstaden. Bland senare regissörer kan nämnas Alf Sjöberg, Arne Sucksdorff, Hasse Ekman, Jan Troell, Hans Alfredson och Tage Danielsson m fl.

Filmstaden i modern tid

Under 1960-talet trängde en ny era i filmtekniken in. Den franska nya vågen kom och regissörerna ville ut och filma i verkligheten. Kamerorna hade blivit mindre och lättare och tillät att man filmade i autentiska miljöer . Ateljéerna i Filmstaden blev för stora och de tekniska anordningarna behövde moderniseras. I Filmstaden störs man dessutom mer och mer av flyg, ökad trafik och byggnation som krupit allt närmare.

Bland det sista som spelades in i ateljéerna i Råsunda Filmstad var interiören till Pippi Långstrump. SF lämnar Filmstaden 1969 och flyttar till nya och mindre lokaler i Stocksund. Kvar i Filmstaden finns de SF-ägda AB Filmteknik och AB Filmlager. Statens Scenskola hyr ateljéerna några år och 1971 flyttar Riksteatern in och Lilla Ateljén förvandlas till teaterlokal.

Statens Sprängämnesinspektion hyr det gamla filmlaboratoriet, en gång byggt för att klara den äldre högexplosiva nitratfilmen. Övriga lokaler hyrs ut till ungdomsband, konstnärer m.m.

1990 köper Skanska marken för att bygga bostäder på området men ekonomikrisen kommer emellan. Området sjuder dock återigen av kreativitet. Intresseföreningen Bevara gamla Filmstaden bildas och arbetar för att rädda området från rivning. Den anrika restaurangen Backstugan får en ny krögare och under åren som följer vill flera mindre produktionsbolag driva verksamhet i Filmstaden.

År 1994 börjar man upplåta lokaler till produktionsbolag och konstnärer och i ateljéerna spelas det nu in film igen; Illusioner, Glasblåsarns barn, Tic-Tac, Veranda för en tenor, Bert – den siste oskulden och även tv-serien Skärgårdsdoktorn. Men 1999 spelas den sista filmen in i Filmstaden, En liten julsaga.

Här finns en lista med alla filmer som är inspelade i Filmstaden.

Stiftelsen Filmstaden Kultur bildas

Stora förrådet, verkstaden och Stora ateljén rivs år 2000 och HSB bygger bostäder och kontorsbyggnader. De byggnader som står kvar blir Q-märkta och renoveras. Man vill bevara de kulturhistoriskt mest intressanta byggnaderna från 1920-talet och samtidigt ge möjlighet till nybebyggelse för mediaverksamhet. Det blir totalt 559 bostadsrättslägenheter fördelade på sju kvarter. Där Stora ateljén låg byggs ett kontorshus och SF flyttar tillbaka till Filmstaden. Några år senare flyttar även filmbolaget Universal in i laboratoriet.

2008 startar Filmregion Stockholm-Mälardalen sin verksamhet i Filmstaden. Organisationen verkar för att stimulera och bidra till en livskraftig filmindustri i regionen. Filmen är i allra högsta grad tillbaka i Filmstaden.

Sedan 2002 arbetar Stiftelsen Filmstadens Kultur med att levandegöra filmarvet i Filmstaden.  Genom åren har vi bland annat arbetat fram en kontinuerlig guidningsverksamhet, ett nätverk för filmpedagogisk utveckling inom Solnas skol-, kultur- och fritidsverksamhet, en fast scenplats, olika evenemang samt ett nära samarbete med Filmstadens näringsidkare och kulturarbetare.

Välkommen hit!

Läs mer om Filmstadens byggnader

Portvaktsstugan, Administrationshuset, Backstugan, Kasematter, Laboratoriet, Regissörsvillan, Lilla ateljén, Klädlogehuset, Stora ateljén, Bergmansalongen.